hemskast

Igår var jag och prinsen ute och åt på Athena, en jättemysig liten grekisk restaurang på Engelbrektsgatan, mittemot Lasse på Heden. Idag har vi nämligen varit ihop i fem år.
Värsta goda oxfilén och grejer, men jag orkade nästan bara köttet, så mätt jag blev!

Innan vi kom iväg hade jag viss ångest, visste inte vad jag skulle ha på mig. Till slut fick jag bestämt mig, och så skulle jag dra på mig nylonstrumpbyxor. Glädje! Inga skavsår, dom korvade inte ner sig, inget som gjorde ont alls faktiskt. Konstig känsla. Det är en bra grej med att gå ner i vikt.

Förrförra sommaren var jag och mamma på Lefkas i Grekland. Jag hade jättemycket ångest innan och trodde aldrig jag skulle få plats på en flygplansstol. Då var jag ganska nyopererad och hade kanske gått ner 15 kilon eller nåt. Då fick jag till min stora förskräckelse ha en bältesförlängare, som så klart var illröd så alla kunde se att jag var så jättetjock att jag inte kunde knäppa det vanliga blåa bältet. Usch.

Men nu när vi flög ner till Slovakien (fast vi flög egentligen till Wien) fick jag tillåmed spänna åt en del. Glädje!