hemskast

Jag köpte en ny och vacker mobiltelefon förra helgen. Sjukt söt


(bild: sony ericsson)

Jag tycker jättemycket om min nya telefon, men den har hängt sig typ två gånger om dagen, och folk tycker jag är sjukt otrevlig när jag klickar bort dom.
Så idag har jag skickat prinsen på uppdrag innan han börjar jobba. Han ska åka tillbaks till sitt gamla jobb och fixa så jag får en ny eller att dom lagar den. Så nu på förmiddagen är jag utan elektronisk fotboja. Jag var nervös i morse när jag körde till jobbet, för om det händer nånting med bilen så gör det väl det när man inte har nån telefon?
Tänk vad lätt man gör sig beroende av saker! Jag och granninnan pratade om det häromdan, och ingen av oss skulle stanna för nån som stod med trasig bil vid vägen, för alla har ju en telefon. Eller hur? Dom kan ju faktiskt vara massmördare. Och vi är ju bägge två så bortskämda med att ha vänner och familj som kan komma och bogsera om det skiter sig. Har inte alla det? Nej.

Jag längtar hur som helst efter min telefon. Jag ska ringa broren och kolla hur han mår, tråka honom lite för att han bangar BodyPumpen idag. Så ska jag ringa granninnan och kolla om hon fått barnvakt till dy i eftermiddag. Hon får inte vara på barnpassen, för hon har fått höstblåsor. Stackars lilla tjejen. Men jag fotograferade mössan igår!  Men bilden ligger på minneskortet till telefonen...